Stockholms stads första registerkarta är från 1918-1921 och består av 122 blad. Här finns blad 100 som motsvarar Sätra och Skärholmen. Marken kring Skärholmen låg utanför stadsgränsen och ingick i Huddinge socken vid den här tiden. Registerkartan kan verka informationsfattig, men är ett bra hjälpmedel om du vill hitta äldre fastigheter.
Gränsen mellan Stockholms kommun och Huddinge socken går snett över bladet (markerad –+–+–). Kusten mot Mälaren är endast utritad norr om gränsen. Området som hör till Stockholms stad ingår i den stora stadsägan nummer 1. Det är lätt att missa det lilla stadsägonumret ”1”, som står skrivet på bladet i ytan en bit till höger om ”BRÄNNKYRKA”. Området söder om kommungränsen blev en del av Stockholms kommun först 1961 och innehåller därför ingen information om fastighetsbeteckningar.
Registerkartan från 1918-1921 upprättades av August Emanuel Påhlman, som också var stadsingenjör i Stockholm. Den innehåller bladnummer: 1, 5-7, 10-12, 15-17, 20-22, 25-28, 30-33, 35-38, 40-59, 61-69, 72-77, 80-87, 90-97, 100-108, 112-118, 120, 122-128, 134-137, 140, 145-148, 152-157, 6545 och 6546. De flesta bladen är i skala 1:2000. Observera att bladen kan ha fått tillägg efter 1921, som ritats direkt på originalbladet. Dateringen är därför satt från 1918 och fram till året då bladet makulerades (1932).
Kartans olika blad visar bland annat stadsgräns, församlingsgränser, fastigheternas gränser, kvartersnamn, tomtnummer och stadsägonummer. Varje fastighet har en unik beteckning – som kallas fastighetsbeteckning – men fastighetsbeteckningar kan ha förändrats över årens lopp. Det kan därför vara svårt att hitta och tolka de äldre fastighetsbeteckningarna, speciellt i förorterna.
Mer om fastighetsbeteckning
En fastighet är ett avgränsat område som utgör fast egendom, alltså en bestämd bit mark som någon äger. Fastigheterna i kartan har olika beteckning beroende på om de räknades som tomter eller stadsägor. Tomter ligger i namngivna kvarter och har understrukna tomtnummer. Stadsägorna har bara markerats med ett nummer som saknar understreck.
Tomternas fastighetsbeteckning består av kvartersnamnet och tomtnumret, som ”Hästen 7”, vilket är vanligast idag. Fastighetsbeteckning för stadsägor bestod oftast av ett stadsägonummer och ett traktnamn, till exempel ”Stadsägan nr 107 i Bromma (Bällsta huvudgård)” eller ”Brännkyrka stadsäga 2885”. Ibland betecknas stadsägor bara med ett gårdsnamn eller med ordet stadsäga och numret. Stadsäga förkortas ofta ”Stg”.
