Migration före 1860: Hansan, reformation & förföljelse
Under medeltiden växer den stad vi idag kallar Stockholm fram. Mycket tack vare utländska köpmän, hantverkare och stormän. Under reformationen skärps kraven på vilka som får vistas i Sverige, främst baserat på religion och etnicitet.
I och med kristnandet av Sverige under tidigt 1000-tal anlände utländska missionärer till de svenska städerna. Detta inledde ett kunskapsutbyte som förde Sverige närmare kontinenten, på ett sätt som märktes både kulturellt och i samhället. Med tiden grundades kloster runt om i Sverige. Munkar och präster från Tyskland, England och Frankrike bosatte sig då i Sverige.
Hansan och den tyska invandringen
Under medeltiden flyttade många tyskar till Stockholm, främst under 1200-, och 1300-talet. Dessa arbetade bland annat som handelsmän, hantverkare, fogdar och knektar. Ofta flyttade de med sina familjer. De tyska invandrarna bosatte sig i Gamla stan kring platsen där Tyska kyrkan ligger idag. Själva kyrkan byggdes först 1642.
Att tyskarna flyttade till Stockholm var ingen slump. Stockholms geografiska läge vid Östersjön och dess inlopp till Mälaren gjorde staden passande för handel. Under medeltiden hade den tyska Hansan i princip monopol på handeln kring Östersjön. Kring år 1250 slöt Birger Jarl och den tyska Hansestaden Lübeck avtal om att handeln mellan Hansan och Sverige skulle utgå från Stockholm. Tyska köpmän fick därmed olika förmåner, tullfrihet bland annat. Det tyska inflytandet på Stockholm var mycket stort och att höra tyska talas på gatorna blev nästan lika vanligt som svenska.
Reformation och religiös förföljelse
I och med reformationen, under Gustav Vasas regenttid , skärptes kraven på vilka som fick bosätta sig och verka i Sverige. Vid 1500-talets slut förbjöds katolicismen och alla katoliker utvisades. De som inte lämnade landet förföljdes och riskerade dödsstraff.
Romer
Även romer, som börjat komma till Sverige under tidigt 1500-tal, blev förföljda och utvisade under Vasatiden. 1637 skrevs en förordning om att alla romer skulle lämna Sverige före den 8 november samma år, annars skulle de hängas. Förordningen kallas även för ”hänglagen”. 1642 kom ytterligare en kunglig stadga som ger landshövdingarna runt om i landet mandat att fängsla alla romer.
I slutet av 1600-talet mildrades kraven, då fick romer tillstånd att stanna i Sverige om de lät sig döpas in i den protestantiska tron.
Judar
Judar har levt i Sverige sedan åtminstone 1500-talet, men förmodligen längre än så. I det medeltida och tidigmoderna Sverige spred kyrkan antijudisk propaganda. Judar tilläts bara bo i Sverige om de lät döpa sig och konverterade till protestantismen. Något som slogs fast i lagen 1685. 1775 fick Aaron Isaac tillåtelse att bosätta sig i Sverige utan att konvertera. Han grundade den judiska församlingen i Stockholm. Detta öppnade långsamt upp för judar, och människor med andra religioner, att bosätta sig i Sverige permanent.
Muslimer
Även muslimer har tillåtits bo i Sverige under samma premiss, att de lämnade sin religion, konverterade och döptes.
Passkrav
Från 1500-talet, och fram till 1860, behövde alla ha pass både för att resa utomlands och för att resa inom Sveriges gränser. Myndigheterna ville ha koll på de som reste in och ut ur landet och också mellan olika städer.
I 1604 års tänkebok kan vi läsa att kanslisekreterare Erick Jöransson
”[...] ska ha uppsyn med de främmande som här i staden ligga, och var ifrån de är komne, och vad de har här att beställa”.
År 1634 tog Överståthållarämbetet över "utlänningskontrollen" i Stockholm. Utländska personer registrerades vid ankomsten och ibland förde man även speciella register över olika grupper i staden som betraktades som främmande, till exempel judar.
